Västmanlands Viktigaste Podd!: Recent Episodes
Region Västmanland
Västmanlands Viktigaste Podd är en podcast som ges ut av Region Västmanland. Här hittar du spännande och fördjupande samtal om den verksamhet som bedrivs inom regionen; hälso- och sjukvård, kultur, regional utveckling, forskning och innovation mm.
Omställning Västmanlands projektledare Maria Lidberg sammanfattar en serie samtal och ett projekt tillsammans med hållbarhetskommunikatören Fredrik Welander. I samtalet diskuteras hur olika människor i en mångfald av företag och organisationer på olika sätt bidrar till en mer hållbar utveckling, men också hur strategier och styrning förändras och hur exempelvis Agenda 2030 och Västmanlands regionala utvecklingsstrategi bidrar när vår del av världen förändras.
Med det här samtalet avslutas en serie samtal där projektet Omställning Västmanland mött personer i vårt läns näringslivsfrämjande system.
Maria Lidberg, som leder projektet Omställning Västmanland möter Johan Eliases som är regionchef för Ung Företagsamhet. Med i samtalet är också Fredrik Welander, hållbarhetskommunikatör.
Samtalet handlar om elever som läser Ung företagsamhet, pedagogik, problemlösning och hur unga människor utvecklar sina idéer. Vikten av att få göra saker på riktigt och hur drivkrafter och erfarenhet kan mötas är också något som återkommer i samtalet.
Omställning Västmanlands projektledare Maria Lidberg och hållbarhetskommunikatören Fredrik Welander möter Maria Granberg som är näringslivschef i Surahammars kommun. I samtalet diskuteras näringslivsutveckling ur ett kommunalt perspektiv. Hur omställning och hållbarhet kommer in, vilka eventuella målkonflikter som finns för en kommun och hur samverkan är viktigt när näringslivsutveckling stöttas.
Projektet Omställning Västmanlands projektledare Maria Lidberg och hållbarhetskommunikatören Fredrik Welander möter Coompanions rådgivare Johan Larsson och Pelle Holst som driver den ekonomiska föreningen Återbygget.
Samtalet handlar om socialt och kooperativt företagande, cirkulära affärsmodeller och lokalsamhället i omställningen till en mer hållbar utveckling. I samtalet finns kopplingar till den regionala utvecklingsstrategin, Affärsplan Västmanland och Agenda 2030.
Projektet Omställning Västmanlands projektledare Maria Lidberg och hållbarhetskommunikatören Fredrik Welander möter Elin Svanström som är processledare på Electrification Hub vid Mälardalens universitet. Samtalet handlar om elektrifieringens möjligheter och utmaningar i omställningen. Electrification Hub är en samverkansplattform som samlar spetskompetens i gemensamma satsningar för att accelerera utvecklingen kring elektrifiering, energi och elektromobilitet och driva på klimatomställningen i Sverige och internationellt.
I det här samtalet möter Maria Lidberg och Fredrik Welander från projektet Omställning Västmanland Cecilia Boström (jämställdhetsstrateg, Region Västmanland) och Torbjörn Messing (särskilt sakkunnig i jämställdhetsfrågor, Länsstyrelsen Västmanland). I samtalet diskuteras hur jämställdhet påverkar näringslivsfrämjandet på olika sätt och hur omställningen av näringslivet i en mer hållbar riktning också förutsätter jämställdhet. Ett samtal där kunskap diskuteras i relation till normer, traditioner och attityder.
Omställning Västmanlands projektledare Maria Lidberg och hållbarhetskommunikatören Fredrik Welander möter uppmärksammade logistikföretagaren Åsa Granlund i ett samtal om drivkrafter, omställning av en traditionell bransch och ett entreprenöriellt perspektiv på en stad och ett län i utveckling och omställning. Vi får också en konkret inblick i hur det tar sig uttryck i utvecklingen av området Finnslätten.
Maria Lidberg och Fredrik Welander från Omställning Västmanland möter Region Västmanlands näringslivsutvecklare Maria Folkesson i ett samtal om Affärsplan Västmanland - en hållbarhetssäkrad affärsplan för Västmanlands näringslivsutveckling. I samtalet diskuteras affärsplanens koppling till Västmanlands regionala utvecklingsstrategi och näringslivsutvecklingens roll i hela länets utveckling.
Maria Lidberg och Fredrik Welander från projektet Omställning Västmanland möter Sophie Andersson som är hållbarhetschef i Region Västmanland. I samtalet diskuteras begreppet hållbar utveckling och hur det påverkar Region Västmanland på olika sätt, men även hur Västmanland och regionen påverkar den hållbara utvecklingen. I samtalet diskuteras bland annat mod, kunskap och hur många olika saker hänger ihop och påverkar varandra.
Projektet Omställning Västmanland gästar Västmanlands Viktigaste Podd. I det här samtalet möts projektledare Maria Lidberg och hållbarhetskommunikatör Fredrik Welander om varför projektet Omställning Västmanland behöver samtal med människor som är med och ställer om Västmanland i en mer hållbar riktning.
I det här avsnittet av Västmanlands Viktigaste Podd berättar programchefen Victoria Hörnedal om bakgrunden till det största byggprojektet på decennier inom Region Västmanland.
I det här avsnittet av Västmanlands Viktigaste Podd berättar programchefen Victoria Hörnedal om bakgrunden till det största byggprojektet på decennier inom Region Västmanland.
I det här avsnittet av Västmanlands Viktigaste Podd berättar programchefen Victoria Hörnedal om bakgrunden till det största byggprojektet på decennier inom Region Västmanland.
Med en ökande befolkning i länet där fler blir äldre behöver regionen kunna möta patienternas behov. Detta genom att erbjuda vård med nya tekniska lösningar i nya sjukhuslokaler.
I det här avsnittet av Västmanlands Viktigaste Podd berättar programchefen Victoria Hörnedal om bakgrunden till det största byggprojektet på decennier inom Region Västmanland.
Med en ökande befolkning i länet där fler blir äldre behöver regionen kunna möta patienternas behov. Detta genom att erbjuda vård med nya tekniska lösningar i nya sjukhuslokaler.
- Det är viktigt att kunna erbjuda en fortsatt bra arbetsmiljö för våra medarbetare där också det senaste inom medicintekniken kan nyttjas. Därför planeras för ett nytt akutsjukhus i Västerås, säger Victoria Hörnedal.
Byggnaderna i den första etappen kommer ha en area på cirka 85 000 m2. I det nya sjukhuset planeras för bland annat operation, röntgen, akutmottagning, vårdplatser, mottagningar, förlossningar och intensivvård.
I förslaget ingår även försörjningsbyggnader för att säkerställa att bland annat material, gods och elförsörjning till sjukhuset tillgodoses på ett effektivt sätt
Här kan du läsa mer:
https://regionvastmanland.se/om-regionen/byggprojekt-och-moderniseringar/akutsjukhuset-vasteras/
Svampangrepp som på kort tid kan bli dödliga - men där diagnosmetoderna fortfarande är alltför långsamma.
Anders Krifors är läkaren som genom sin forskning hoppas på att komma fram med bättre och snabbare metoder för att diagnostisera svampangrepp. Vilket kan få stor betydelse för behandlingen som sätts in.
Bakterieangrepp som orsakar infektion i samband med inopererade proteser. Vilket leder till att operationen måste göras om - ibland fler än en gång - med stort lidande för patienten som följd och höga kostnader för sjukvården.
Emili Månsson är läkaren som med sin forskning hoppas få fram mer kunskap om hur sjukvården ska kunna skydda sig bättre mot bakterierna i framtiden.
I Västmanlands Viktigaste Podd hör du dem båda.
Jonas Ekström, överläkare och vård-IT-ansvarig i Region Västmanland, tror att artificiell intelligens kommer få stor betydelse för att analysera bilder inom sjukvården, till exempel inom röntgen.
Robotar i vården kommer i första hand att handla om så kallade mjukvarurobotar som gör repetitiva och enklare uppgifter som att förflytta uppgifter från ett system till ett annat. Några människoliknande robotar som går omkring i sjukhuskorridorerna ser han inte inom överskådlig framtid.
I podden berättar Jonas Ekström om den digitala utvecklingen i den västmanländska sjukvården. Mycket har har hänt på knappa tio år. Sjukhusen i Västmanland frångick pappersjournaler 2010-2011, och det är ett område som utvecklas hela tiden.
- Samtidigt är det samhället som utvecklas också. Vi har en digitalisering och samtidigt en värderingsförändring där vi går från mindre paternalism, att sjukvården säger till patienten hur det ska vara, till en mer jämlik relation mellan vårdpersonal och patienter.
Du behöver inte uppfinna något av samma klass som flygplanet eller glödlampan.
Även små saker som förbättrar livet eller underlättar arbetet räknas. Inte minst i vården.
Och du behöver inte ens ha hela uppfinningen klar. Än mindre en ritning.
Det budskapet kommer från Mattias Derneborg och Annika Kärnsund, innovationskoordinatörer vid Region Västmanland.
I Västmanlands Viktigaste podd berättar de om sitt arbete att lotsa fram medarbetare inom regionen, men även företag och övriga, från idé till färdig innovation.
De reder också ut vad som är skillnaden mellan innovation och uppfinning - egentligen.
De talar också om vilken form av mindset som behövs. Att man vågar och inte räds misslyckanden.
Och dessutom: Rollatorn finns nu i hela världen.
Men den uppfanns i Västerås på 70-talet!
En djupt störd man som häller ut bensin i en byggnad, kastar in en brinnande trasa och springer därifrån.
Så ser schablonbilden ut av en mordbrännare. Och även om de flesta mordbrännare de facto är män, så är mordbrand ett relativt sett vanligare brott bland kvinnor än bland män.
Trots det vet vi alldeles för lite om dessa kvinnor.
Victoria Andrén, psykolog och verksamhetsutvecklare vid Rättspsykiatrin i Region Västmanland, vill ändra på det.
Under åtta år framåt ska hon forska vid Centrum för Klinisk Forskning i Västerås, i samarbete med psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, för att förstå dessa kvinnor bättre.
- Tidigare forskning har bland annat visat att det ofta finns en historia av sexuella övergrepp bland kvinnor som blir mordbrännare. Men det finns så många saker som vi inte vet, säger Victoria.
Hon upplyser också om skillnaden mellan att vara mordbrännare och att vara pyroman. I bland kan det handla om en och samma person. Men oftast inte.
En region med fantastiska möjligheter: Nära till allt. Vacker natur. Företag i världsklass. Fina möjligheter till en bra fritid.
Lägg därtill att det bara är cirka timmen till Stockholm - och ett centralt läge i Sverige.
Ändå är Västmanland allt för okänt.
Maria Linder, direktör med ansvar för regionutveckling på Region Västmanland vill ändra på det.
- Vi måste marknadsföra oss bättre. Vi måste tala om vad vi kan och är bra på.
Samtidigt finns det utmaningar. Till exempel så har Västmanland en lägre utbildningsnivå generellt.
- Den tid man kunde gå direkt från skolan till ett jobb på "bruket" är över. Och samtidigt kan vi konstatera att nyföretagandet skulle kunna vara högre, säger hon.
För att utveckla regionen vad gäller transporter, kultur, näringsliv mm har Region Västmanland tagit fram en regional utvecklingsstrategi.
Fram till och med den 15 oktober kan du tycka till om den:
https://regionvastmanland.se/utveckling-och-tillvaxt/for-dig-som-samverkar-inom-regional-utveckling/regional-utvecklingsstrategi/rus-remiss/
- Gör man en grej om året, hur f** ska man då kunna bli bra?!
Det säger den mångfaldigt prisade kirurgen och överläkaren Kenneth Smedh.
Han välkomnade politikernas centralisering av kirurgin i Västmanland på 90-talet, för det gjorde det möjligt att driva igenom en bättre kirurgi som kom att revolutionera överlevnaden. Och som fick många från runt om i Sverige att boka in studiebesök i Västerås.
Förutom nya operationsmetoder och bättre vårdkedjor stod kirurgernas hantverksskicklighet i centrum. Färre kirurger opererade fler. Och dåliga kirurger fick helt enkelt inte operera.
- Där är jag elitist. Särskilt när det gäller ändtarmskirurgi som kräver en mycket skicklig kirurg, säger Kenneth Smedh.
Här berättar han om sin spännande resa inom kirurgin, vilket nyligen resulterade i att han fick motta Hans Majestät Konungens medalj för sina insatser.
Han förklarar också varför forskning är så viktig.
Vilken typ av narkosmedel som används kan påverka överlevnaden efter en operation. Särskilt vid längre och mer komplicerade operationer, till exempel ändtarmscancer.
Mats Enlund, överläkare i anestesi och intensivvård i Västerås, tillika docent och forskare, väckte stor uppmärksamhet i Sverige och världen när han kom med den första tillbakablickande studien som visade på ett sådant samband.
- Det var en helt ny tanke, och ett samband som ingen hade sett tidigare, säger han.
Han fick idén genom att gå igenom flera olika studier, och fann då ett framträdande mönster. Just förmågan att kunna se mönster som ligger där och väntar på att bli upptäckta, är något som är väldigt viktigt att både ha och utveckla som forskare, menar han.
Nu arbetar han i ett globalt forskningsprojekt för ytterligare utforska förhållandet operationsöverlevnad - narkosmedel. Patienter från Västerås ingår, liksom patienter från bland annat Kina.
Hur är man bäst när det verkligen gäller?
När minsta rörelse i dina händer kan vara en fråga om liv eller död?
När varje medlem i ett team måste kommunicera snabbt och RÄTT för att rädda liv?
Med inspiration från säkerhetsarbetet inom flygindustrin och kärnkraften har sjukvården utvecklat modeller för att träna sin personal i praktiskt vårdarbete. Det gäller allt från mer rutinartade ingrepp som att sätta en kateter eller ge en injektion, till situationer där gränsen mellan liv och död endast är en tunn tråd. Till exempel vid en trafikolycka eller en hjärtinfarkt.
I denna podcast berättar Marie-Louise Södersved Källestedt, forskare och utbildningsledare vid Kliniskt Träningscentrum, Region Västmanland, om hur sådan träning går till.
Men också om hennes forskning om de nyckelpersoner som gör träningen möjlig:
Simuleringspedagogerna.
Sedan flera decennier tillbaka har patienter med akut okomplicerad inflammation i tarmfickorna, divertikulit, lagts in på sjukhus och behandlats med antibiotika.
Helt i onödan!
Det kunde kirurgen, docenten och överläkaren Abbas Chabok, Västerås, visa i sin forskning. I de allra flesta fall kan patienterna skickas hem direkt i väntan på att inflammationen går över av sig själv.
Förutom att minska användningen av antibiotika i en värld som hotas av multiresistenta bakterier så är de ekonomiska vinsterna stora.
Bara i Västmanland sparar man in 350 vårddygn och två miljoner kronor per år.
Men i början möttes de nya rönen av stor skepsis, berättar Abbas Chabok i veckans avsnitt av Västmanlands Viktigaste Podd!
Snarkskenan - en liten manick som räddar hälsan - men också kan rädda äktenskap...
Den bygger på forskning från Västerås, där man länge forskat på tandhälsa.
Professor Åke Tegelberg och medicine doktor Eva Nohlert, båda tandläkare, samtalar med kommunikatör Lars Thomasson om forskning kring tandhälsa. Bland annat:
- Att många tandläkare har för lite kunskap om ätstörningar - trots att tandvården har en perfekt position för att upptäcka ätstörningar tidigt.
- Tro inte på konspirationsteorier om fluor. Fluoret var en revolution för tandhälsan.
- Hur koksalt ger bättre resultat än cortison vid vissa tillstånd - rykande färsk forskning från Västerås!
- Problemet med den ojämlika tandvården.
Arv eller miljö?
Både och!
Det svarar Professor Kent Nilsson när det gäller den urgamla frågan om vad som gör oss till dem vi är. Den forskning som bedrivs vid Centrum för klinisk forskning i Västerås går på djupet för att utreda sambanden.
I ett av forskningsprojekten följs en grupp västmanländska ungdomar, födda 1997 och 1999, under 20 år.
Först år 2032 kommer det att avslutas!
Kirurgen och professorn Leif Bergkvist samtalar med kommunikatör Lars Thomasson om:
- Hur han som forskare i princip var persona non grata i USA under lång tid - eftersom hans nya rön om östrogen utmanade mäktiga intressen.
- Hur en ny strategi vad gäller den så kallade portvaktskörteln ledde till att många kunde slippa svåra efterverkningar av kirurgi vid bröstcancer.
- Hur viktigt det är att som forskare vara ständigt ifrågasättande - även när det gäller ens egna resultat.
Docenten och forskaren Cecilia Åslund deltar i ett samtal med kommunikatör Lars Thomasson om status och biologi.
Om den revolutionerande forskningen som visade att ungdomar med högre socioekonomisk status löper större risk för att hamna i antisocialt beteende än ungdomar i mitten av den socioekonomiska skalan.
Om hur vår urgamla hjärna blixtsnabbt stämmer av vår statusposition - innan vi ens hinner tänka.
Om att skådespelare som vinner en Oscar lever längre än de som inte gör det....
Med anledning av att Centrum för klinisk forskning, CKF, fyller 20 år under 2019 samtalar professor Kent Nilsson, tillika chef för CKF, med kommunikatör Lars Thomasson om bland annat:
- Vad är klinisk forskning egentligen?
- Vad är nyttan med den?
- Vad krävs för att bli en bra forskare?
Det blir också en utblick till framtiden. Kent Nilsson är övertygad om att vi kommer att få allt mer individualisering av medicinen tack vare utvecklingen bland annat inom genetik. Att ett preparat som inte passar individ A kan vara perfekt för individ B och vice versa. Idag är det dessvärre oftast " en storlek ska passa alla".